11 dagars Nepalresa. 21/10 t.o.m. 31/10 // Del 2.. 23 oktober.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Dagens färdväg 198 Km. på 9,5 tim.
Obs! På, min, Facebook har jag lagt ut en film om hur färden upplevdes!
Klart för start från Kathmandu, mot målet Royal Chitwan Nationalpark.
Färden gick på gropiga o slingrande vägar med milslånga köer åt båda hållen.
Vi hade gott om tid att se oss omkring - både ut i naturen och lastbilsflaken.
Ofta fanns det skyddsräcken och då kändes det tryggare.
Uppehåll för kiss o fika. Vi köpte goda o heta jordnötter.
Byar i rök och damm. Ett litet vattenfall vi vägen. Huvudvägens standard.
Tvärstopp från båda hållen, då vi kunde gå av och se oss omkring.
Tuk tuk kunde ses då och då. Framme på hotellet och en stärkande middag.
------------------------------------------------------------------------
Lång dags resa.
Vid åttatiden på morgonen bordade vi vår buss på The Malla Hotel i
Kathmandu. Färden skulle gå till ett vildmarks-hotell, bestående av
bungalows som var väl dolda i det mörker som rådde när vi kommit fram
och fått nycklarna. Det var vid sextiden på kvällen.
Väg och trafik på "Sidenvägen" mellan Tibet och Indien.
Jag har aldrig sett så många tungt lastade lastbilar, blandade med allsköns
andra fordon av de mest skiftande slag och skick. Milslånga köer slingrade
sig utefter dessa smala hårnålskurvor som ömsom gick brant uppåt och
ömsom brant nedåt. Vägarna kändes som "motorkross-standard".
Trots att vi rörde oss med "snigelfart" skakades vi om som om vi satt i en
shaker. Se gärna den film, inifrån bussen, som jag lagt ut på Facebook,
under mitt namn. (En omskakande upplevelse).
De flesta lastbilarna var av det Indiska märket TATA. De måste vara otroligt
slitstarka med tanke på alla de påfrestningar de utsattes för.
På vissa sträckor var det så enormt dammigt - även inne i byarna - så att allt
var täckt med tjocka dammlager. Folk hade ofta maskar för mun och näsa.
De stora, tungt lastade lastbilarna körde i långa rader, och dessemellan
trängdes bussar, bilar och motorcyklar. Trots den intensiva trafiken, på båda
hållen, gjordes det omkörningar, bara man kunde se några få meter fri väg -
en kurva några meter fram, ansågs vara fri väg . Man såg ju ingen mötande.
Det fantastiska var, att det togs hänsyn till omkörarna, så att den mötande
saktade in och den omkörda släppte in omköraren. All denna trafik kördes
med stor skicklighet med närmast millimeter-precision. Tack vare det kunde
ibland hjulen balansera på kanten av stupen - men chaufförerna såg lika lugna
och avslappade ut. Under hela resan såg vi inte några olyckor.
Efter ett par inräknade kiss- och fika-pauser - utöver de ofrivilliga kom vi
slutligen fram till resans mål, Chitwan.
Vad vi upplevde där, kommer i nästa händelserika avsnitt.
Kommentarer
Trackback
