En vecka i Chiang Mai och Chiang Rai, 3 t.o.m. 10 feb. Del 3, 6 feb.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Med taxi, ut på äventyr. Först en orkidéodling, vi förevisades odlingsfaserna.
En orkidé till var och en. Ett kort stopp vid vattenfall. Till drottningens trädgård.
Många växthus med olika fantastiska växtinriktningar. Sländan höll vakt.
Köttätande växter av olika slag - de ni veganer. In till det stora kaktushuset.
Mängder med helt otroliga kaktusar av alla de slag. Tyvärr var det fotoförbud -->
--> och det efterlevdes - inte. Ganska stickigt så att röra dem gjorde vi inte.
Även omgivningarna var vackra. Se t.ex. blomklockan. Jag åt Sukiyaki (P. Ramel).
----------------------------------------------------------------------
Orkidé-äventyr.
Till måndagen den 6 februari hade vi, via hotellet, beställt en taxi som skulle ta
oss ut på nya äventyr.
Vi hade läst och frågat oss fram om vad som var sevärt inom lämpligt avstånd
för en dagsutflykt. Även taximannen var införstådd med våra önskemål.
Första stoppet han gjorde, var på en orkidéanläggning. Efter att ha betalt inträde
och fått vars en orkidé, som satt i ett fuktat plaströr, fästa med en säkerhetsnål
på våra skjortor, blev vi visade runt bland de många, och i några fall doftande,
orkidéer.
Vi fick sedan en grundlig lektion i hur man, på diverse knepiga sätt, tar fram fröer
och groddar med de mest komplicerade metoder.
Vi blev erbjudna att köpa groende orkidéer som hade börjat växa inne i små
flaskor. Vi avböjde.
Dock blev det köp av lite minnen, i form av vykort.
Efter en kort tur upp till ett vattenfall,"Mae Sa watter fall" där vi var av och
beundrade utsikten och gick en liten sväng, åkte vi sedan till det mål
vi hade önskat oss, nämligen-
Drottning Sirikits trädgårdar.
Några mil utanför Chiang Mai ligger drottning Sirikits Botaniska Trädgårdar.
Mycket välskötta och sevärda anläggningar.
I olika stora drivhus, odlades växter som, jag uppfattade, hade anknytning med
varandra, t.ex. orkidéer och liknande ett drivhus medan köttätande växter m.m.
i andra och kaktusar i ett separat stort och högt drivhus.
Även omgivningarna, med alla dessa blomsterträdgårdar och vattenspel var en
fröjd för ögat. Till och med en fungerande, blommande, klocka prydde den svagt
sluttande anläggningen.
Nöjda och belåtna åkte vi tillbaka till hotellet.
På kvällen sökte vi upp en liten restaurang i närheten, som vi sett tidigare.
De serverade bland annat Sukiyaki, det som Povel Ramel en gång i tiden, sjöng
om. Vad de andra åt kommer jag inte ihåg, men jag beställde Sukiyaki, nyfiken och
pigg på att prova det mesta, som jag är. Det blev dock en besvikelse, på denna
restaurang. Det var en ganska smaklös soppa med diverse kokta grönsaker och
kanske annat obestämbart däri.
Nu undrar ni väl, vad kommer de där fyra att hitta på för äventyr i morgon?
Jag lovar, varken ni eller vi blir besvikna! Att vi bara orkar!
En vecka i Chiang Mai och Chiang Rai, 3 t.o.m. 10 feb. Del 2, 5 feb.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Kortegevagnarna ställdes upp i en mer än kilometerlång rad, dagen efter.
Många vagnar hedrade den bortgångne konungen, Bombibuhl.
En del av den gamla stadsmuren.
Spiderman o jag. En stor, fin park med massor av blommor och flera statyer.
Brudpar vid kungaporträtt.// Ingången till det stora och vackra templet-->
-->Wat Phra Singh. Högsta chefsmunken Dr. Phrakhrupalad Uthai Kamchum.
Namnskylten på hans hus. Jättestor söndagsmarknad. Slutligen god lokal middag.
--------------------------------------------------------------------------------
Till beskådan.
Dagen efter den stora blomsterparaden ställdes alla de blomsterprydda vagnarna
upp på den, minst ett par kilometer långa, avspärrade gatan. Nu kunde vi se dem
på nära håll, och beundra det fantastiska arbete som var gjort.
Inne i gamla staden ligger det en stor park. Stora delar av parken var också
blomsterprydd och dekorerad med diverse sevärdheter, t.ex. vackert målade
elefantstatyer och många porträtt av den bortgångne kungen och drottningen
med familj samt deras son, som nu skall efterträda på tronen.
Högsta munkämbete.
För några år sedan blev vi, genom bekanta, presenterade för den munk som
innehar det högsta munkämbete i Chiang Mai, om jag fattat det rätt.
När vi nu var i närheten av där han bor, på Wat Phra Singh, passade jag på att
söka upp honom. Han kom ihåg Barbro och mig. Vi blev bjudna in för en liten
pratstund. När vi lämnade honom, förärades vi vars en liten buddhistisk amulett.
Mitt i vimlet.
På kvällspromenad inne i gamla staden, hamnade vi in i en jättestor marknad,
söndagsmarknaden, som sträckte sig i många kvarter. Det måste vi se.
Allt från "krimskrams" till verkligt fina handarbeten såg vi. Barbro köpte ett par
örhängen, som var gjorda av speciellt behandlade fjärilsvingar. Annica passade
på att köpa några fina scarfs. Nils och jag bara njöt av anblicken av allt det
vackra, som bjöds ut.
Hungern gjorde sig påmind. Vi letade efter en restaurang som skulle vara verkligt
genuint thailändsk. Vi hittade en där det till synes bara var thailändare som åt.
Maten var både riklig och god, och framför allt oförskämt billig.
Så var den dagen till ända. Nya spännande upplevelser kommer i nästa Blogg.
En vecka i Chiang Mai och Chiang Rai, 3 t.o.m. 10 feb. Del 1, 3 o 4 feb.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Nils och Annica kom på bad o fika, 2 feb. 3 feb. på Hua Hin Airport.
Inställt flyg, taxi till Baangkok - där vi bordade flyg. Framme i Chiang Mai - skål!
Blomsterfestivalen var den 4 feb. Massor av blommor och Bonsaiträd m.m.
Konstnärernas verk, både med sekatör och pensel. Kort paus, med mangosoda.
Många blomstertåg som hedrade den bortgångne kungen. Silkespuppor, tjusigt.
Massage av blinda på deras skola. Wat Chiang Man. Många-->
-->tempelbesök, alla med sin speciella charm. Det första. Middag, sedan till hotellet.
-----------------------------------------------------------------------------
Besvikelse.
Dagen innan vi skulle resa till Chiang Mai träffade vi, Nils och Annica, för en sista
genomgång och naturligtvis ett avsvalkande bad, hos oss.
Avresedagen, den 3/2, beställde vi taxi till Hua Hin Airport. Flyget skulle avgå Kl.
19:30 och skulle vara framme Kl. 21:30.
Fram på dagen fick jag ett samtal från flygbolaget, Kan Air, att flyget var inställt
på grund av "tekniska problem".
Vi skulle infinna oss på flygplatsen Kl. 16:00. Snabbt som attan försökte vi få fatt
på Nils och Annica på deras hotell och sedan ändra tiden för upphämtningen med
taxi. När vi kom till flygplatsen blev det en massa palaver om att det kanske inte
gick att ordna taxitransport till Don Muang-flygplatsen i Bangkok. Efter mycket om
och men fick de tag i en taxitransport för oss fyra och en thailändsk kvinna, som
också skulle till Chiang Mai. Tanken slog mig, att det inte var lönsamt att flyga fem
personer, därav kanske den inställda flighten, who knows?!
Vi blev lovade ett flyg från Don Muang till Chiang Mai Kl. 20:05. Vi kom iväg strax
före Kl. 16:00. Taxitransporten tog nästan fyra (4) skumpiga och ansträngande
timmar.
När vi kom fram, viste de på flygplatsen inget om oss och hänvisade oss till
Hua Hin Airport. Efter en massa palaver och lite hjälp från den thailändska kvinnan
insåg de vår situation. Men något flyg Kl. 20:05 gick inte att ordna, det var fullbokat.
Hua Hin hade helt enkelt struntat i oss, bara de fick iväg oss.
Vi erbjöds en flight Kl. 21: 50, vilket vi fick acceptera. Strax före Kl. 24:00 var vi
framme på vårt hotell.
Blommor en mase.
Tidigt på förmiddagen, den 4/2, tog vi oss ner där blomstertåget skull dra fram.
Själva blomstertåget fick vi dock inte se till fullo. När det kom fram där vi stod, hade
delar av tåget splittrats. Vi fick i alla fall se de blomsterprydda vagnarna.
En stor del av gatan var avspärrad för att alla stånd med, framför allt den enorma
mängd blommor, bonsaiträd, kaktusar med mera skulle vara fritt fram för gående
besökare.
Det blev sammanlagt knappt en mils promenerande så fötterna behövde omvårdnad.
Vi hade sett en skola för blinda massörer i närheten av vårt hotell. Dit vände vi oss
för att få en skön fotbehandling. En timma för 150 B.
När vi nu var ute och promenerade, passade vi på att besöka ett tempel, Wat Chiang
Man. Som de flesta tempel, har de sin speciella karaktär och charm.
Kvällen närmade sig och hungern gjorde sig påmind. En liten mysig restaurang fick
äran att mätta oss, dessutom till ett häpnadsväckande lågt pris.
Vi ses snart - hoppas jag - med nästa del av våra äventyr.
Med Nils o Annicka på en fyratimmars rundtur med tempel o konst, 29/1.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Nils, Annica o Barbro på Wat Huai Sai Tai med sex (6) våningar. Altare överst.
Trevligt mottagande. Annica poserar vid ingången. Kinesiskt tempel invid.
Det tillhörande templet. Hörs ofta, syns sällan. Den enormt höga -->
-->vandrande Munken på Wat Khao Noi. Vi offrade tjugo B. o vevade upp den.
Inne i det vackra templet. Vandrade Munken och Wat Khao Noi.
Ett besök på Wat Isukato - där det växer denna vackra blomma o dess frukt.
Ett besök o fika på Arts Gallery, Baan Sillapin. Middag på Grandmarknaden.
------------------------------------------------------------------------
Nu kör vi igång.
Nu har Nils och Annica kommit ut ur jetlagen och är i full gång.
Vad gör vi då?! Jo vi planerar och genomför en rundresa, med vår taximan,
Peak, till diverse sevärdheter omkring Hua Hin.
Vi bestämde att han (det blev hans kompis) skulle hämta upp oss kl. 13:00 på
Grand Hotel, där Nils och Annica bor. Vi körde själva dit ner.
En färdplan var klar och ett pris på 1000 B var överenskommet. Hemkomst
beräknades till, mellan 17:00 och 18:00.
Första anhalten.
Färden gick i följande ordning: Wat Huai Sai Tai, med den kolosala sittande
Munken i en fyrkantig byggnad på sex våningar. Där finn också ett kinesiskt
tempel och så själva huvudtemplet, på området.
Vi tog av oss skorna och gick in i "munkbyggnaden". Där blev vi välkomnade
av en trevlig, kvinnlig Munk.
Våning efter våning avverkades och utsikten blev helt fantastisk. På översta
våningen, som var byggd över Munkens huvud, finns ett stort vackert altare
som man kunde gå runt, och över det ett vackert dekorerat tak.
What kommer sedan.
Det blir ett besök på Wat Khao Noi, med den vandrande Munken, som står
högt uppe på toppen, på en kulle.
Det visade sig vara någon slags buddhistiskt firande, med flaggspel m.m.
På ett ställe hade det monterats upp en slags linbana försedd med en grej
som man kunde sticka tjugobathare i. Därefter fick man veva upp den till den
vandrande Munken och tillbaka. Annica och jag offrade vars en tjugobathare.
Vi fick också lägga ett tygstycke i en korg som hängde med. Sedan vevade
vi tillsammans. Jag bad en Munk att fotografera oss med min kamera.
Själva templet är vackert, både utanpå och inuti. Här firades det också, men
betydligt lugnare. Bara en liten vattendamm och snören tätt hängande från
taket samt några bedjande Munkar.
Vidare till nästa tempel.
Det blev bara en kort förflyttning till nästa, kanske lite annorlunda tempel.
Wat Isukato. Det är ett tempel som bebos av kvinnliga Munkar. De är helt
vitklädda och huvudena är renrakade.
Det är det tempel som jag skrev om i min föregående blogg. Där det var
någon slags välgörenhets-jippo, med massor av folk och en otrolig trängsel.
Nu var det lugnare och vi kunde gå runt och beskåda både byggnader och
alla typer av dekorationer och statyer. Vi var dock inte inne i byggnaden
eftersom det innebar att vi skulle behöva gå i många trappsteg för att komma
dit. Vi nöjde oss, denna gång, med de fina omgivningarna och beundra ett
träd, med vackra blommor och märklig frukt. Vet någon vad det heter?
Konst-ruktivitet.
Det kan man verkligen kalla detta ställe vi nu besöker, Baan Sillapin heter
detta Arts Gallery, eller Artist Village, vi kallar det "Konstnärsbyn". "Kärt
barn har många namn".
Det är ett konstnärskollektiv där konstnärerna har sina egna bås, kyffen, där
de utövar sin konst. Andra bara hänger sin konst där. Kollektivets ägare är
den i Thailand berömda konstnären Tawee Kesangam. Han har bl.a. gjort
Thailands största tavla, i vattenfärg.
Utöver det, kan allmänheten komma till en speciell avdelning för göra sina
egna konstverk, för 150 B per timma. Några svenska damer målar där, ofta.
En liten avdelning där barn kan idka sin egen kreativitet.
En givande dag till enda.
Från "konstnärsbyn" åker vi ner till Grand Hotel, där vi går upp på deras rum
och pratar igenom vad vi har upplevt.
När mörkret faller på, går vi ner till Grandmarknaden för att äta en bit mat.
Sedan tar vi farväl av varandra och vi sätter oss på skotern och åker hem.
Nästa gång vi ses, har vi varit i Chiang Mai.
Ibland händer det oväntade saker, vilket det gjorde den 28/1.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta!", för att få position på Kartan.
Wat Isukato Hua Hin. Bebos till största delen av vitklädda kvinnliga munkar.
När vi skulle köra för att handla på Macro körde vi, som vi brukar, vägen-->
->förbi templet Wat Isukato. Där var en formidabel röra av människor, bilar
och motorcyklar. Vi stannade för att kolla vad som stod på. Som vi fattade
det, var det någon slags välgörenhetstillställning. Det var många hundra
människor som satt och väntade, och slussades fram för att få vars en säck
med för oss okänt innehåll. Snett bakom templet delades det ut mat till
köande människor, en man stod och delade ut vattenflaskor, han erbjöd oss
vars en, vilket vi tacksamt tog emot.
När vi var där var klockan strax före 12. När vi körde förbi, något mer än en
timma senare, på väg tillbaka, var det mesta borta och nästan folktomt.
Sådana överraskningar gör tillvaron här mer spännande.
