Thailand here we come - and here we are. 22/2 - 27/2 2016
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för karta", för att få possitioner på kartan.
Packat o klart 22/2 Taxi över bron till Kastrup. Ryssliga ryssen, Aeroflot.
Kockpitten o kocken himself. Lååååång väntan. Mer väntan, för avisning.
På Moskva-Sheremetyevo. Svensk stavhopperska, min granne.
Första morgonen och första kvällen på BTV 2. Avsteg!!!!
Här laddar vi telefonkorten. Vår bankflicka, ZahBan. Konstnärsbyn, -->
--> Baan Silapan i ständig utveckling. 45 minuters tvätt! Svett?
Presentation av Nepalresan i oktober och flyget betalas. Barbros nykokta räkor.
-------------------------------------------------------------------------
Redan den 21/2 började vi plocka fram en del av det som skall packas ner inför
thailandsresan. En del av detta kommer inte till användning. Kanske "bra att ha".
Men med skall det. En del kylskåpsrens och jordnötter fick också följa med. Hur
vi kan få ihop så mycket vikt, fattar jag inte.
Taxi till Kastrup - vi har blivit bekväma av oss - beställde vi dagen innan på nätet
till kl. 10:30. Skönt att bara kliva in i taxin med allt bagage och en halvtimma
senare kliva ur i Lufthavnen. Flyget avgick kl. 12:30.
Men nu kommer vi till det "ryssliga". Ryska Aeroflot ville vi prova på att åka med.
Vi beställde resan hos "Super Saver travel"
Vi har provat ett flertal flygbolag som vi varit mer eller, någon gång, lite mindre
nöjda med. Aeroflot har fått både bra och dålig kritik på nätet. Från oss blir det
urusel kritik.
Det började redan vid incheckningen. Vi blev placerade tre, alltså 3, platser från
varandra och med en mellangång mellan oss, på planet till Bangkok, Ryssligt!
Efter ett par platsbyten blev det så att vi satt vid sidan om varandra, men dock
med en mellangång mellan oss.
I Moskva skulle det vara en väntetid på fyra timmar, enligt tidtabell. När det var
tid för bordning ställde vi oss i kö. Inget hände. Många försökte få svar på hur
länge vi skulle köa. Ingen visste något och inga meddelanden om förseningstid.
Efter ca: en timmes extra köande fick vi gå ombord.
Alla var ombord på planet, ingenting hände. Efter ca: en timme rullade planet ut,
men inte för att lyfta, som alla trodde. Nej för nu hade det lagt sig snö på
vingarna m.m. Det blev väntetid för avisning. Efter ytterligare ca: en timme var det
så äntligen vår tur att lätta. Det blev alltså sju, säger 7, timmars väntan i stället
för fyra timmar, som planerat.
Långt om länge bjöds det på en mugg vatten.
Efter någon timmas flygning serverades det en mugg vatten, juice eller läsk.
Ytterligare någon timma senare serverades en relativt god maträtt, men ingenting
att dricka. Jag frågade om jag kunde få vin eller öl till maten. Svaret blev kort och
gott "no"! Den dricka vi hade fått en timma tidigare var uppdrucken. Det togs det
ingen hänsyn till. Det meddelades i högtalarna att alkohol var förbjudet att förtära
på flygplanet.
Vi skulle alltså ha landat i Bangkok kl.10:30, lokal tid, men vi landade först
kl.13:20, alltså ca: tre timmar försenat.
Vi hade beställt busstransport till Hua Hin till kl.13:30, alltså med god marginal,
trodde vi. Kl. 13:40 kom vi rusande till bussterminalen. Bussen hade avgått.
Det blev till att ta, de 23 milen, med en mångfalt dyrare taxiresa.
Någon ursäkt har vi inte fått från det Ryssliga flygbolaget. Ej heller från Super
Saver travel.
Trevliga passagerargrannar hade vi i alla fall. På väg till Moskva hade jag en ung
dam som jag kom i samspråk med. Hon var på väg till en syster som bor längre
in i Ryssland. Systerns man var ishockeyspelare och som spelade för ett lag, där.
Hon själv berättade att hon gick på ett idrottsgymnasium i Sverige och att hon
var stavhoppare. Hennes föräldrar kom ursprungligen från Rumänien.
Till Bangkok hade jag ett nygift par, från Spanien, som skulle fira "smekmånad"
i Thailand. De ville ha, och fick en del tipps, på vad de kunde uppleva där.
Barbro hade, på väg till Bangkok, en trevlig dansk man, med det klingande
namnet "Per". Han "bröt" en flaska Rom, som han, Barbro och jag smuttade på.
Så småningom kom vi i alla fall fram till vårt underbara hus. Rent och fint och
med nybäddade sängar. Allt i bästa ordning, som vår städdam, Nong, hade sett till.
Trädgården var välansad och nyklippt gräsmatta av Njap.
Återstod, för vår del, det dryga framställandet av alla våra undanställda saker,
och det är inte lite det.
Nästa morgon blev det frukost vid poolen. Senare på kvällen smuttade vi på lite
taxfree-rom.
Gång på gång svalkade vi oss i poolen. Men säg den lycka som varar. En dag
brast två trappsteg i poolen och Barbro kunde inte ta sig i och således ej heller,
ur poolen. Vår "poolman" skall fixa en ny stege, eller reparera den gamla - när
det nu blir av.
Under tiden tar vi vårt morgondopp i områdespoolen.
Så var det telefonerna som skulle "laddas" med nya pengar. Det gjorde vi hos
vår lilla affär - hål i väggen. Vi fick behålla våra gamla nummer, lycks lycka.
Efter det, ett besök hos internet-leverantören "TOT" och vi var straxt
inkopplade.
Vår bank "Krungsri Bank" kallad "gula banken" besökte vi också. Vi fick god
hjälp och så träffade vi vår, sedan många år, vännen, ZhaBan, som när vi
träffade henne första gången, var "glassflicka" på sin fritid, mellan studierna.
Jag tror det var år 2007.
Vår konstnär, Chorn, som målat "guldtavlan", kopierad från sigillringen, träffade
vi på vår lilla marknad. Han bjöd in oss på en jazzkväll på Artist Village
"Baan Silapin" söndagen den 28/2. Vi tackade ja, och beställde ett bord i mitt
namn "Per" för fyra personer. Vi tänkte på att Erik och Birgitta skulle vara
intresserade, och det var de. Under alla år de bott här, har de aldrig varit på
konstnärsbyn och sett all den konsten m.m.
Ett par dagar innan konserten, körde jag och Barbro dit för att kolla
speltiderna och titta på konsten och förundras över allt nytt som tillkommit.
Det är under ständig utveckling.
Skotern behövde en tvättning. Det var snart gjort. Efter ca: 45 minuters
tvättning och vaxning, samt en sodavatten med is var allt klart, till en
sammanlagd kostnad av 100 baht.
Det har anordnats en resa till Nepal som var mycket uppskattad.
Nu skall det ordnas ytterligare en. Det är en norrman vid namn Torulv
Fjelde som arrangerar resan.
Vi anmälde oss för resan. De som ville delta, samlades nere i Hua Hin för
en genomgång. När det var klart tågade vi till den resebyrå som Torulv
hade avtal med. Vi köpte biljetter till Katmando med avgång den
21/10 2016.
En sväng om till dagmarknaden på väg hem för att inhandla frukt, ananas
och melon, samt grönsaker - och ett kilo råa räkor. Barbro kokte dem i
saltat vatten med dill. Vilken njutning!
Det tycks vara mycket - och det är det väl också - men dessemellan hade
vi årsmöte på Svenskföreningen den 25/2.
Kanske jag hinner göra en kort redogörelse om det vid ett senare tillfälle.
Se nästa avsnitt
Efter Petters halvsekelfirand i Saltsjö Duvnäs.14 till 17/2 2016
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta", för att få possitioner på kartan.
Efter midnatt, Anna somnat. Jossi (bagare) lär Anna baka -- och spritsa.
Samling dagen efter festen och presentuppackning. Hugo o jag bakar kanelbullar.
Barbro, jag o Catharina. Klädprovning hos Catharina. Lotta fyller snart år, får
en vacker orchidé av oss. I väntans tider, på Centralstationen i Stockholm.
Barbro på tåget, med fin bakgrund -- jag också. Tvättinstruktion i källaren.
-------------------------------------------------------------------------------
Det kommer alltid en ny dag.
Midnatt hade passerat innan Barbro och jag drog oss tillbaka från festen - som
fortsatte ytterligare några timmar.
Anna hade slocknar på soffan framför Tv´n och Axel o Hugo halvslummrade på
övervåningen. Vi hjälpte dem i säng, och sedan oss själva.
En bit in på förmiddagen, den 14/2, började det bli rörelse i huset.
Petter och Lotta åkte ner till festlokalen för att städa och hämta hem diverse
kvarvarande flaskor, gåvor m.m.
Anna, Sten Åke, Guillermo och Juan kom på besök. Dessutom kom ett par av
gästerna för att lämna presenter, som inte blev lämnade dagen innan.
Någon dag senare.
Lotta hade "gömt" ett paket jäst i kylen - om det skulle bli tid att baka kanelbullar.
Det blev det. Barbro rörde till en deg och fyllning. Hugo och jag tog över det
viktiga kavlandet och bredning af fyllning. Det blev 41 supersmarriga kanelbullar.
Besök hos Catharina.
Ett stockholmsbesök utan att ha besökt Catharina, är ett, näst intill, misslyckat
besök. Vi ringde och bestämde att vi skulle träffas hema hos henne måndagen
den 15/2 kl. 11:00.
Catharina ville, sedan, bjuda på lunch på någon trevlig restaurang. Vi gick ut
för att sondera utbudet och hittade en fiskrestaurangen "Melanders" vid
Medborgarplatsen.
Den något, på personalen, irriterade kypare tog upp beställningen.
Vi tog alla tre, fisk och skaldjurssoppa och till det en flaska vitt vin. Soppan var
både god och mättande. Det dukades också fram både mjukt och hårt bröd och
två sorters smör- saltat och osaltat.
Barbro hittade en plastbit i soppan och påpekade det för kyparen som bad om
ursäkt.
Mätta och belåtna tackade vi Catharina för maten, och hon bad kyparen om notan.
När notan kom in, fans bara vinet medtaget. Vi tittade efter om det fans en nota
under vinnotan, men nej. Catharina påpekade att han hade glömt att ta betalt för
maten. Kyparen sa då att en plastbit i maten accepterades inte av restaurangen
så våra soppor tog de inte betalt för. (3*155 Kr.)
Efteråt gick vi hem till Catharina, där hon bjöd på kaffe och en god kaka.
Catharina ville bli av med en del kläder som hade blivit för stora. Ett par av dem
passade Barbro.
Vid tvåtiden tog farväl, och promenerade till tunnelbanan och sedan åkte bussen
tillbaka till Saltsjö Duvnäs, där hade lovat att hämta Axel, vid skolan, Kl. 16:00.
Lotta gratuleras.
Lotta fyller ett antal år, ett par dagar efter vi lämnat Stockholm.
På tisdagen den 16/2 tog jag en promenad ner till Ektorp Centrum för att köpa en
blomma till Lotta. Det blev en liten, mycket vacker Orchidè. Stort grattis min vän!
Hemfärd och möte.
Dagen, den 17/2, för hemfärd är kommen. Lotta körde oss till Centralstationen.
Snart satt vi på tåget. Några bilder blev tagna, både på stationen och på tåget.
Bilden på Barbro blev lyckad, ty ovetandes tog jag bilden, med Stadshuset i
bakgrunden. I bland har man tur.
Väl hemma på Malmö Centralstation, Kl. 16:45, skilldes vi åt. Barbro skulle åka
direkt till Inga W, där "bokklubben" hade möte. Jag tog mig hem med buss 5,
lagade lite förberedd mat och drack ett glas vin. Därefter tog jag hand om alla
bilder som hade blivit tagna under stockholmsvistelsen.
Ett nytt elektroniskt system för tvättstugebokning blir installerat i källaren.
Alla i fastigheten hade möjlighet att lära sig rutinerna. I bland undrar man om det
är nödvändigt att krångla till något som alltid har fungerat.
Om ett par dagar reser vi till vårt hus i Hua Hin, Thailand. Det är snart ett år sedan
vi var där senast. Orsaken borde ni veta, i alla fall om ni följt oss på bloggen.
Förhoppningsvis ses vi på bloggen från Thailand.
By by kalla, blöta, Sweden!
Petter firar ett halvt sekel i Ringparksstugan, Saltsjö Duvnäs.13/2 2016
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta", för att få possitioner på kartan.
Malmö C, mot Stockholm. Dansdockan Anna. Festlokalen dukas.
Lotta instruerar servitriserna. Musikerna på plats. Vackra Anna.
Juan o Guillermo Moja. Petter välkomnar Jossi. Frågesport om Petter.
Några av de 59 gästerna. Emrik Öman.
Festlokalen, Ringparksstugan. Par i tal. Festföremålet, Petter.
En tal. Fler tal med flöjt. Juan undervisar salsadans.
Salsa njaaa ---- Barbro föredrog bugg. Petter o Lotta svingar.
-------------------------------------------------------------------------
Det är Petter som skall firas.
Redan den 29/12 2015 hade Petter sin femtioåriga födelsedag. Det är inte den bästa
dag att bjuda till fest.
Den 13/2 2016 visade sig vara en lämpligare tidpunkt, då de flesta släkt och vänner
hade möjlighet att närvara.
Barbro och jag var också bjudna. Vi åtog oss dessutom själva att hjälpa till att
"hålla ett öga på barnen".
Vi satte oss på tåget i Malmö den 12/2 och anlände Stockholm, på eftermiddagen,
där vi blev upphämtade av Petter.
Festdagens morgon hade vi tillträde till lokalen, Ringparksstugan i Saltsjö Duvnäs.
(Grundaren till Saltsjö Duvnäs hette Emrik Öman, han står som stary i parken).
Det blev full aktivitet, med uppställning av bord samt dukning för 59 gäster.
Musiken riggades upp av våra chilenska, musicerande och skönsjungande, vänner
från Malmö, Guillermo och Juan Moja.
Mat och dricka på plats och serveringspersonalen instruerades av Lotta, värdinnan.
Klockan 18:00 kom gästerna i strida strömmar och alla förplägades med "bubbel"
i glasen.
Efter mycket prat och hälsande, satte vi oss till bords. Vi tog våra tallrikar och gick
för att hämta bufématen. Senare dukades även deserten och drickabordet fram.
Det blev en hel del tal till jubilaren. Mycket trevligheter, upplevelser och misstag
avslöjades, som renderade mycket skratt och applåder.
Till Petter hade Emma och Anna gjort ett over head program med frågor som han
eller gästerna skulle försöka klura ut svaren på.
Efter matavbrott, kom musiken igång igen. Juan försökte lära gästerna dansa salsa.
Det tycktes inte vara särskillt populärt. Snart övergicks det till, både bugg och annan
dans, någon gång även "hålla om dans", eller "kasedans" som vi säger i Skåne.
Tiden gick och det började bli sent.
En speciell händelse var när barnen blev trötta, då åtog jag mig att gå hem med dem.
Det var Anna, Axel och Hugo. Anna tog mig i höger hand, Hugo i vänster och Axel
gick vid sidan om. När vi gått halva vägen, frågade jag Axel om han ville byta med
Anna, det ville han. Vilken härlig känsla när barnen höll mig i handen!
Hemma klarade de sig själva. Jag gick tillbaka och fortsatte festandet ytterligare
några timmar, dock ej till klockan två som var desdline.
Barbro och jag stannade till den 17/2. Fram till dess är det mer att berätta och det
kommer i nästa kapittel.
Släkt och vänner - som vi känner. 2/2 - 7/2 2016
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta", för att få possitioner på Karta.
Vännen och lumparkompisen Zeime Holmqvist. Kirsten o Bo på lunch.
Vi är bjudna till min halvfaster, Gid, på Gottorpsvägen i Bunkeflo, Limhamn.
Björn o RoseMarie anländer från Vejbystrand på lunch, tillsammans med Gid.
Vår släkt, Björn, Gid och min, från Skarhult diskuteras.
Frågor! Då fixar Barbro svaren. Slut på en givande dag.
-----------------------------------------------------------------------------------
Zeime, min vän.
Den 2 februari ringer min telefon. Det är Zeime, han undrar om vi är hemma i
Malmö, och om vi ville ha besök "när kommer du?" "nu, jag står utanför ert
hus". Glada, tog vi emot honom med stora famnen.
Det var under "lumpatiden" som vi träffades. Sedan dess har vi hållit ihop,
ibland mycket sporadiskt, andra tider lite oftare, men alltid har vi trivts med
varandra.
Zeime är några år äldre än vi övriga i "lumpen", för han bodde i USA och när
han flyttade tillbaka till Sverige blev han inkallad.
Efter "lumpen" gifte han sig - med Ella - och skaffade barn.
Straxt därefter flyttade de alla tillbaka till USA, där de stannade under några
års tid.
Därefter flyttade de tillbaka till Sverige, där Zeime köpte en färghandel i
Knisslinge, som han drev upp till ett blomstrande företag.
Numera bor han i Lehult, Vittsjö.
Zeime har varit, och är fortfarande, en "slitvarg" som klarar allt praktiskt
arbete och mycket därtill. Sätt något i händerna på honom, och han fixar det!
Hemma hos Gid
Jag tog luren och hoppades på turen, att få ett prat med min halvfaster Gid.
Och si, lyckan stod mig bi. En pigg röst sa, "hej Per". Numera är det svårt att
vara annonym. Vi pratade lite om ditt och datt. T.ex. om hennes avlidna katt.
Till slut fick jag fram mitt ärende. Jag ville bjuda henne på lunch hem till
oss, till den 4 februari.
I stället blev det så att vi blev hembjudna till henne på kaffe och kaka.
Efter det första samtalet med Gid, ringde jag upp min kusin Björn i
Vejbystrand, för att bjuda dem på lunch till den 7 februari.
Hans vackra fru, RoseMarie svarade och tackade genast ja!.
Eftersom Björn, Gid och jag är nära släkt så föll det sig naturligt att bjuda med
Gid denna dag, villket även hon tackade ja till.
Längre ner kommer en redogörelse om denna träff.
Kirsten och Bo, de eferlängtade.
Ofta längtar man extra mycket att umgås med sinna vänner, speciellt när det
har gått en "längre" tid. Kirsten och Bo är några, av många vänner, som vi
alltid längtar att få träffa. Den 5 februari fick vi äntligen se dem på en lunchträff.
I vår ålder pratas det ofta gamla minnen, resor och upplevelser m.m.
Kirsten och jag har varit studiekamrater. Vi gick på Gymnasiet, Spyken i Lund.
Hon blev så småningom läkare, jag snarare lekare och har fuskat som
grundskolelärare en kort tid.
Björn, RoseMarie och Gid på släktträff.
Som sagt. Den 7 februari kom så äntligen kusin Björn, med hustru RoseMarie
och halvfaster Gid till oss på lunch.
Björn och RoseMarie kom från Vejbystrand. De åkte med buss till Ängelhokm
och vidare med tåg till Malmö, där de hoppade på buss nr. 5 och gick av vid
Annelund, där jag stod och mötte dem, med kameran i "högsta hugg".
Eftersom både Gid, Björn och jag har samma anfader, nämnliger min
farfarsfar Oskar Carlsson från Skarhult, nära Eslöv, så har vi mycket att dryfta
om. Oskar föddes på Skarhult Slott, hans far var "okänd". Oskars mor var
kammarjungfru på slottet. Oskar togs väl omhand och fick en bra utbildning
och blev laugårdsfogde på slottet.
Även vid hans död fick han en ståtlig begravning, långt utöver det vanliga på
den tiden. Hans gravsten är ovanligt stor och är plaserad intill kyrkan i Skarhult.
Det är en av få gravstenar som har fått stå kvar, från den tiden, utöver
slottsägarnas, von Schwerin.
Många frågor ställer vi oss och många frågetecken som säkert inte blir uträtade.
Vi har alla varit på besök där uppe och bl.a. sett en utställning om "Fem hundra
år av kvinnligt styre"
Jan. 2016 är till ända. Vänner, Bio, Urologen, Bodelning och Konsert 31/1.
KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM! Sedan "Ctrl +"
"Klicka för Karta", för att få possitioner och Karta.
För sent levererad bukett från Anker o Lise, Danmark. Nina o Rickard på middag.
Vi såg "En man som heter Ove" på Bio Royal. Hem via Raul Wallenbergs Park.
Lars o Ia på lunch. Efterbehandling av Cancern i urinblåsan av "Blåsteamet"
Genomgång av Marias papper m.m., med efterföljande "After Work" på -->
--> Paddys krog. Hemma hos Guillermo o Maria för syn av tillhörigheter.
Med Elisabeth o Bernt på Johannes Brahms rekviemkonsert på Malmö Opera.
Dirigent Leif Segerstam. En stunds efterprat om konserten.
-------------------------------------------------------------------------------
Vi börjar med en bukett från Anker och Lise i Danmark. Den skulle sändas till oss
den 17/11 2015, men kom fram, efter flera påstötningar av Anker, den 19/1 2016.
Ett kort med texten "Euroflorist (Bellevue) ber om ursäkt för att leveransen ej
kommit fram som önskat den 17/11 - 15". Vacker var den. Tack Anker o Lise!
Vänner på besök.
Nina och Rickard hade vi inte sett på ett bra tag. Vi kontaktade dem för att
bestämma en tid att ses på en matbit hos oss. Efter en del bläddrande i våra
almanackor bestämdes den 23 januari.
Vi startade med mousserande vin med tilltugg och försnack.
Menyn bestod av, vårrullar med kyckling, lammentrecote och potatisgratäng.
Till dessert, mangoglass.
Efter maten satte vi oss i salongen med kaffe och kaka.
Nina och Rickard berättade om sina senaste resor, t.ex. Israel m.fl. ställen, och
vi kontrade med våra resor och planerade sådana.
Fortfarande njuter vi av den vackra orchidén vi förärades!
Några dagar senare, närmare bestämt, den 27 januari hade vi Lars o Ia på lunch.
Även denna gång hade vi - vår älsklingsrätt - lammentrecote och potatisgratäng.
Lars och Ia träffade vi på vårt område i Hua Hin, där de hyrde ett hus. Vi "fann"
varandra och fortsätter nu att umgås i Sverige.
Det blev en trevlig och givande eftermiddag med mycket prat om "ditt och datt"
Urologen
Efter den tidigare redovisade canceroperationen, utförd i Landskrona är det
dags att få efterbehandlingar.
Detta görs av det s.k. "blåsteamet". Det innebär att jag en gång per vecka,
i sex veckor, med början den 7/1 2016 får en slang instucken i urinröret, in till
blåsan, där jag får insprutat ett tuberkulosvaccin. Det skall "förstärka kroppens
eget immunförsvar så att tumörcellerna dödas".
Vaccinet skall jag sedan behålla i två timmar och sedan kissar ut det.
Behandlingen tar ca: 15 minuter och gör inte ont.
Den "blåssköterska" jag har, heter Irene (till höger på bilden), hon har tagit hand
om mig hela tiden. Senaste gången hade hon en nyanställd, Eva, som skulle lära
sig hanteringen.
Bodelning
Det mesta i pappersväg, som handlade om Maria var klart och Sten Åke, som hade
åtagit sig att ta hand om bouppteckningen kom, tillsammans med Anna, till Malmö.
Sten Åke hade lånat ett kontor, där vi samlades och gick igenom handlingarna.
Efteråt tågade vi i osamlad trupp till puben Paddys för att inta "After Work"
vilket bestod av någon tortillasliknande rätt, samt vin, öl eller gingrogg.
Dagen efter, den 30 januari, samlades vi i Maria och Guillermos hem, för att gå
igenom fler papper och en del av Marias tillhörigheter, som i vissa fall skall fördelas.
Konsert på Malmö Opera
Elisabeth ringde och frågade om vi ville följa med på konserten "Ein Deutsches
Requiem" av Johannes Brahms. Vi tackade med glädje ja. Vi bestämde att
träffas i foajén på Malmö Opera kl. 15:45 den 31 Januari. Det var Elisabeth, Bernt,
Barbro och jag. Salen var så gott som fullbelagd.
Operakören bestod av hela 41 sångare, och orkestern inte mindre än 71 musiker.
Därtill kommer 2 solister och den berömda Dirigenten, Leif Segerstam.
"Ordet rekviem betyder vila och inleder den katolska dödsmässan".
